Vägledning vid
val av köldmedium

–> Från 1 januari 2025: 
Förbud mot nytt köldmedium med GWP ≥ 2 500:
Det är inte längre tillåtet att fylla på nytt köldmedium med en global uppvärmningspotential (GWP) på 2 500 eller mer i all kylutrustning, oavsett storlek. 

–> Från 1 januari 2026:
Utökning till luftkonditionering och värmepumpar:
Förbudet för nytt köldmedium med GWP ≥ 2 500 utvidgas till att även omfatta luftkonditionering och värmepumpar. 

–> Fram till 2030/2032: 
Tillåtet med regenererat/återvunnet köldmedium: 
Det är tillåtet att använda regenererat eller återvunnet köldmedium med GWP ≥ 2 500 i befintlig utrustning under en begränsad tid. 

Viktigt att tänka på är det att även om köldmediet är regenererat eller återvunnet så har det lika mycket eller rentav mer negativ påverkan på utsläppen som nytt köldmedium.

Kylutrustning (både stationär och mobil): 
Tillåtet fram till 1 januari 2030, därefter förbud. 

Luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar: 
Tillåtet fram till 1 januari 2032, därefter totalt förbud.
 

–> Kommande restriktioner: 
Påfyllnadsstopp för GWP ≥ 750: Förbudet kommer att utvidgas ytterligare. Från 1 januari 2032 blir det påfyllnadsstopp för köldmedier med GWP på 750 eller mer i stationär kylutrustning (vätskekylaggregat (VKA) undantagna), vilket bland annat omfattar frekvent förekommande köldmedium som tex. R134a, R407C och R410A.

PFAS – ”Evighetskemikalien” En växande fara som inte tas på tillräckligt stort allvar!

PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp (över 15 000) syntetiskt framställda kemikalier. De är kända för sin förmåga att stöta bort vatten, fett och smuts, samt för att vara extremt svårnedbrytbara, vilket har gett dem smeknamnet ”evighetskemikalier”.

Den största hälsorisken är att PFAS lagras i kroppen och naturen under mycket lång tid. Eftersom de aldrig bryts ner ansamlas de i näringskedjan. De flesta människor har spår av PFAS i blodet.

I alla syntetiska köldmedier ”HFC och HFO” (exkluderat R32) finns det PFAS kemikalier och som idag är en av de enskilt största orsakerna till dom totala PFAS-utsläppen globalt.

Nya direktiv är under bearbetningFrågan om PFAS i köldmedier har varit föremål för utredningar ganska länge inom EU, dock utan att det beslutats om något färdigt direktiv som reglerar användandet av PFAS ämnen. Vi ser att det sannolikt kommer ett förbud eller åtminstone kraftiga restriktioner, men inte riktigt när och i vilken omfattning. 

Tänk långsiktigtEn återkommande fråga för många är just nu hur man ska göra både med befintliga anläggningar vars bäst-före-datum kanske inte riktigt passerat, och hur man ska tänka och agera kring en kylanläggning som behöver bytas nu.

För den som måste byta ut sin anläggning eller är i behov av att investera i en ny för att den inte klarar av rådande förutsättningar. Då är vårt råd att tänka långsiktigt och välja det naturliga alternativet.

I dagsläget är en traditionell kylanläggning som drivs av syntetiska medier billigare, men en sådan anläggning är ett väldigt osäkert kort, där vi i dagsläget inte vet hur länge dessa får finnas kvar.

Sammanfattning:
När man står inför valet av syntetiska eller naturliga köldmedium så kan man utifrån ett hållbarhetsperspektiv utgå ifrån att förr eller senare börjar de flesta kylanläggningar att läcka. Då bör ju även själva miljöaspekten värderas och vägas in – vill vi verkligen satsa på anläggningar som bidrar till den fortsatta PFAS-föroreningen?

Vad ska man välja och frågorna är många

I alla av dom idag vanligaste förekommande systemen, finns det redan nu lösningar där man kan välja något naturligt köldmedium.

Några av dom vanligaste naturliga medierna och deras egenskaper:

– CO2 (R744) – system har ett högt internt arbetstryck jämfört med traditionella köldmedier, vilket ställer höga krav på systemets komponenter. Mediet en väldigt hög värmeöverföringsförmåga vilket ger mycket energieffektiva egenskaper vid en del drift fall om man kan ta vara på både värme och kyla samtidigt

– Propan (R290) – A3 media som har en utmärkt verkningsgrad. Mediet har en hög förmåga att avge och absorbera energi, det i kombination med mediets låga densitet resulterar i väldigt små fyllnadsmängder men fortfarande med hög kapacitet.

– Ammoniak (R717) – B2L media som har mycket goda termodynamiska egenskaper, vilket ger en väldigt hög energieffektivitet och mycket kapacitet även vid mindre fyllnadsmängder. Anläggningar med ammoniak som köldmedium har väldigt lång livslängd och hög driftsäkerhet.

Man kan nog med stor säkerhet säga att valet kommer att bli ett naturligt köldmedium om man vill ha en långsiktig och hållbarlösning för både människan och miljön.

Dessutom kommer dessa inte att omfattas av några restriktioner eller kommande förbud.